söndag 2 mars 2008
Jaha. Har inte skrivit på ett tag och vet ärligt talat inte vad jag ska skriva heller. Är tillbaka i flickrummet i Älvkarleby, där allting började. Saknar att inte ha egen lägenhet, vara oberonde, komma och gå som jag vill, bredband, you name it. Känns som att de senaste åren inte funnits på riktigt, jag är fortfarande 15 år och funderar över varför jag inte har en pojkvän "som alla andra". Känner mig fruktansvärt ensam i huset utan mamma och brorsan. Bär runt på en känsla av att inte längre ha något liv. Min egen lilla familj under det senaste året, min trygghet, min Glenn, också borta. Ge mig mitt liv tillbaka, please. Jag hade jobb, lägenhet, sambo - nu har jag bara för mycket tankar och är fångad i mina egna dumma resonemang. Tror att det beror på pissvädret också, ge mig sol så känns allt lättare. Ska bli skönt att komma iväg snart, men de här veckorna på hemmaplan känns rätt så jobbiga. Menmen, detta löser sig precis som allt annat, såklart. Det känns iallafall bättre nu när jag fått klaga av mig lite här.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

1 kommentar:
Klaga, klaga, det får du göra. Men Ullis förlorar aldrig någonting - hon vinner.
Skicka en kommentar