Fjotten funderar

Tänkte plita ner någonting här i min väntan på Glenn. Det är lustigt hur sällskapssjuk jag har blivit sen vi flyttade ihop. Så fort han inte är här så ringer jag och frågar om han kommer hem snart och så fort jag hör en dörr smälla igen så rusar jag till kikhålet och spanar ut i korridoren för att se om han är på ingång. Ibland står jag där och lurar fast jag inte hört nåt (han kan ju faktiskt vara påväg i tysthet) Jag känner en svag oro inför min hemresa. Pappa åker ut på jobb igen på söndagkväll, vilket innebär att jag kommer vara själv i huset ett par nätter. Det känns lite sisådär nu när man är van vid att ha folk i närheten. Men i värsta fall får jag titta på tv hela natten.

Idag har jag varit på jobbet, inga konstigheter, allt var som vanligt. Jag börjar förlikas med tanken på att arbeta där och känner inte lika stor tristess som tidigare. Jag ritar helt enkelt inte lika många bläckcirklar längre, det är positivt.

Igår smällde jag ihop med en dam/kvinna/tant/kärring eller vad man nu kallar en femin gestalt i 50-årsåldern. Vi cyklade båda två i kollisionskurs och jag styrde undan i god tid, och trodde att hon skulle styra undan lite åt sitt håll. Det gjorde hon inte. Hon styrde in mot mig istället och skrek "wooaaaahhhh" samtidigt som hennes cykelkorg närmade sig mer och mer för att slutligen toucha mitt styre. Jag muttrade "för faan" och blängde en kort sekund innan jag skyndade mig vidare till jobbet och ritade cirklar.