Gävle blir en fjott fattigare

Sitter här och slevar i mig nudlar efter jobbet, det ekar tomt i lägenheten. Mina möbler är borta, och snart jag likaså. På söndag rullar flyttlasset till sydligare breddgrader, den norrländska eran är över. Jag ska bli både smålänning, kalmaritjävel och sambo. Det sista klingar fint :) Äntligen får man vakna upp varje morgon bredvid en snarkande Glenn, det är lycka det!

När jag flyttade hemifrån byn i april förra året så tog det en jäkla tid innan jag kände att det var stan som var hemma. När vännerna ringde och frågade om jag var hemma så blev det ofta konstiga dialoger:

Hej, är du hemma?

Ja, jag är hemma.

Var hemma?

Hem-hemma.

I Älvkarleby?

Ja, hemma.

Men du sa ju hem-hemma?

Ja.

Hur som helst så kommer jag sakna vissa saker i den här stan, men minst lika mycket ska bli skönt att slippa. Människorna här är ofta helt likgiltiga, nollställda. Enda gången man kan se en gävlebo som visar känslor är en lördag kl 02.30. Vi här i norr måste tydligen ha sprit för att släppa loss. Och då jävlar släpps det loss. Påväg hem från jobbet inatt så kom den klassiska fem-i-tre-raggningen, lika smaklös som vanligt. En kille långt bakom mig vrålar som en desperat bäver; "Staaaanna, staaaanna, jag vill ha din fitta!" Det är så det går till i Gävle.

Idag har det bokats en tokbillig resa till Milano för mig och Glenn. En hunka var får vi punga ut för att flyga dit och hem, galet! Det ska bli skoj att komma till Italien, där har jag aldrig varit. Vi planerar lite för att eventuellt lägga upp vistelsen på följande vis; Milano-Rom-Venedig-Milano. Det blir vår första resa tillsammans, hoppas att den blir så där filmromantisk.

Innan dess ska jag åka till Barcelona. Malin och hennes au pair-familj är där och förhoppningsvis följer Flaxen med dit. Då blir det som på den gamla goda tiden :) Jag ska flyga hem från Madrid, så förhoppningsvis hinner man se sig om lite där också.

Nu är det dags för sömn, näst sista natten i Gävle...