Life isn´t a bitch anymore. Så kan man väl sammanfatta senaste tiden. Jag mår bra i själen nu :)

Körkort i tisdags.
Lärarvikarie på friskolan i torsdags(6:or, 7:or, 9:or)
Middag hos pappsens arbetskamrat i fredags
Fick två kassar med massa fina kläder av Malins syster Sara i lördags :)Blev uppringd av Expressen, hade vunnit en tävling där man skulle beskriva sin livshistoria med bara 6 ord. Ja, jag är smygpoet... Kom hit en supertrevlig fotograf och fotade mig nere vid älven. Utgång på kvällen med bästaste Lusan, träffade mkt folk, skoj skoj!
Publicerades i expressen idag, en halv sida på Ulle i solnedgång liksom :P

Imorrn blir det gymmet, stan, städning. På kvällen blir det grillning med tjejorna, en liten "avskedsmiddag" innan jag drar till the land downunder.

That´s all for now :)

Don´t stop, never give up

15 april 2008. Dagen då vägverket fick ge vika för Ulles driving skills. Jag har längtat efter att säga detta: JAG HAR KÖRKORT. Finally. Efter att ha pungat ut mer pengar än jag vill tänka på, kuggat tre gånger, haft mardrömmar om allt som har med bilar att göra, så har jag äntligen lyckats få den åtråvärda lappen :)

Usch. Denna helg skulle bli den första nyktra sen jag flyttade hem. Så blev det inte. Drog till Gusten igår med Malin. Tanken var att vi skulle umgås ett gäng där o bara smådricka. Sedan hamnade vi iallafall på McGills och sen på Hang Loose. Jag drack inte mycket alls, men har ändå århundradets bakisdag. Vaknade 6 imorse och mådde mindre bra. Huvudet var på gränsen till att sprängas och magen vändes upp och ner. Mellan 6 o 10 har jag bara sprunigt fram o tillbaka till toaletten. Sedan orkade jag inte mer utan fick tag i en gammal hm-påse. Som läckte. Givetvis. Det är ju söndag och då går allt åt pipan. Åt iallafall frukost nyss och nu känner jag mig hyfsat stabil. Har dock ont i svanskotan, pinsamt nog så ramlade jag på dansgolvet och satt mig med en duns på asset. Håhåjaja. Just nu så funderar jag helt seriöst på att inte dricka mer. Egentligen så finns det ju faktiskt bara fördelar med det. Menmen, vi får väl se hur det går med den saken.

Down under

Wooohooooo! Igår blev mitt visum godkänt och jag fick tag på billig flygbiljett till Australien :) Det känns bra att veta att min tid här i Ä-by är begränsad och att någonting nytt kommer att hända. Den 29:e april bär det av till Perth. Det kommer dock ta sin lilla tid. Mellanlandning i Köpenhamn och Singapore, så totalt tar resan 23h, varav 18h i luften. Jag som tycker det är drygt att flyga till London...Men kommer nog på nåt sätt att roa mig, kan ju alltid följa Säfströms råd o svepa en whiskey o några glas rött, då borde man dåsa till sen. Har inte fixat boende i Perth ännu, men det löser sig. Nu har jag ett par veckor på mig att dona med allt praktiskt som ska fixas, sen börjar äventyret. Ska bli så jävla trevligt, rent ut sagt. Just nu känner jag mig jättetaggad o full av energi, så har jag inte känt mig på väldigt länge nu. Det är en härlig känsla och jag hoppas den håller i sig! Även fast 2008 började pissigt, så känner jag på mig att detta år kommer bli guld där nere :)

Kom kampsång

Skriver inte så ofta, inte mycket som pågår i mitt liv just nu. Kort sammanfattat så kuggar jag på uppkörningar lite då och då, leker alkis på helgerna, har söndagsångest, tycker synd om mig själv och lever med tanken om att jag aldrig kommer hitta riktig kärlek igen. Men vännerna finns och det gör det hela lite lättare och mindre grått. Köpte Lasse Lindhs senaste skiva idag, finns en låt som sätter ord på hur det känns:


När du gråtit dig torr, när du slagit dig blå och när du ramlat omkull
När känslan att ingen förstår dig är mer än du kan ta
Ligg då kvar, för det är okej att vara svag

Kom kampsång, kom kärlek till dom, som saknar nån om natten
kom kampsång, kom längtan till dom, som tappat den på vägen
Kom kampsång, kom med mod och passion till alla oss som ramlar och
Famlar igenom livet på jakt efter något men inte vet vad

När du tappat dig helt, när du släcker om natten och tystnaden i ditt
Rum känns så stor att du inte kan andas
Blunda då hårt och viska att allt, allting kommer bli bra

Kom kampsång, kom kärlek till dom, som saknar nån om natten
kom kampsång, kom längtan till dom, som tappat den på vägen
Kom kampsång, kom med mod och passion till alla oss som ramlar och
Famlar igenom livet på jakt efter något men inte vet vad

Och visst fan känns det att det är Söndag. Igår var det partaj hos Gusten med gamla gänget, det var som back in the days :) Dock gick jag ut i lite för hårt groggtempo, och sånt slutar aldrig väl. Men jag antar att det är ett sätt att ta en liten paus från verkligheten. Nästa helg blir det lugnt iallafall, det är nog bra det.

Var en aning skitbakis imorse när jag vaknade, men nu är jag nästan på g igen. Förbannat jävla seg bara så det blir nog sängen inom en snar framtid. Sedan kanske det blir en joggingtur, ty 3 cheeseburgare och en stor pommes måste väck. Håhåjaja.

Annars så lyssnar jag mycket på deprimerande låtar om olycklig kärlek och refererar till mitt eget miserabla liv, ser det som terapi. Har faktiskt börjat med en tavla också, första gången jag rör en pensel sen studenten. Antar att jag försöker sysselsätta mig med allt möjligt för att inte tänka alltför mycket. Vet ej om det fungerar, men tiden går iallafall.

Jag känner att snart får det vara slut med den här typen av skriverier, snart är det dags för solskensrapporter och händelser ur det ljuva livet. Jag undrar när jag kan börja skriva så och verkligen mena det?

Bara vara vänner. Det låter så fint men fungerar inte i praktiken. Att söka tröst hos den som gör en ledsen, gör bara saken värre. Att säga hejdå till sin bästa vän är att döda sig själv för en tid, för att sedan kunna leva på riktigt igen. Och det är så det måste bli, för jag orkar inte ha det såhär längre. Trött på att lura mig själv och intala mig att detta bara är en mellanlandning. Trött på att snora ner mina tröjor och gråta tills ögonen inte går att öppna mer. Det är bättre att det tar slut nu, än när någon ny kommer in i hans liv och tar över min roll. Då är det hans beslut. Igen. Och den här gången vill jag känna att det är jag som fattar besluten och har kontrollen. Det blir lättare då. Så det är dags att släppa taget nu, släppa taget om den bästa tiden i mitt liv.